Skyddsjakt på storskarv – för att freda fiske och fiskbestånd

Länsstyrelsen har beslutat att under tre år tillåta skyddsjakt på storskarv i ett stort område i havet i Västra Götalands län. Syftet är att förhindra allvarlig skada på fiske, samt på hotade fiskbestånd lokalt.

Länsstyrelsens beslut kommer med många villkor för hur, var och när jakten får ske. Anna Hjelm, som är vilthandläggare på Länsstyrelsen i Västra Götaland, förklarar:

– Storskarven är fredad från allmän jakt. Länsstyrelsen kan besluta om skyddsjakt men bara under vissa förutsättningar. Jakten får heller inte riskera artens gynnsamma bevarandestatus.

Ökat kraftigt senaste tio åren

Skarven är en skicklig fiskare och kan äta stora mängder fisk. De senaste tio åren har populationen ökat kraftigt, både i Västra Götaland och i hela landet. I den nationella inventeringen från 2023 räknades drygt 74 700 bon på 224 boplatser. Det kan jämföras med drygt 40 900 bon och 169 boplatser år 2012.

När Svenska Jägareförbundet, Sveriges Sportfiske- och fiskevårsförbund och Sveriges Fiskares Producentorganisation ansökte om tillstånd till skyddsjakt är det mot just den bakgrunden – de menar att skarven kraftigt påverkar en rad kustnära fiskbestånd och att skarven fortsätter att öka i antal, trots de senaste tre årens jakt.

Behöver dokumenterad kunskap

– Vi delar delvis den bilden, men vi behöver forskning och dokumenterad kunskap att luta vår bedömning mot. Det finns studier som visar att storskarv kan ha negativ påverkan på fiskbestånd lokalt, alltså i ett visst område. Särskilt i avgränsade områden som en vik, eller kustnära grunt område. Det kan innebära att en fiskpopulation som redan är svag kan ha svårt att återhämta sig när det finns skarv i närheten, säger Anna Hjelm.

Det finns också domstolsavgöranden som stärker fiskares möjlighet till skyddsjakt för att förhindra skada för yrkesfisket, som till exempel skadad eller ingen fångst, skador på redskap.

Väger skydd för arter och intressen

– I vårt beslut väger vi å ena sidan det rättsliga skyddet för storskarven och för andra fåglar och djur i skärgården som kan störas under sin häckning av en skyddsjakt. Å andra sidan har vi behovet för fiskare att freda sin fångst och sina redskap och skyddet för hotade fiskpopulationer som kan påverkas negativt av att storskarven är där, säger Anna Hjelm.

Syftet är inte att begränsa

Parterna som ansökte vill få lov att jaga skarv innanför den 300-metersgräns som annars normalt skyddar skarvens boplats under häckningsperioden. Länsstyrelsen har dock inte gett tillstånd till det, då det finns risk för att häckningen störs.

Skyddsjakt har inte som syfte att vara populationsreglerande, utan syftet är att skydda något, som till exempel fiske, från allvarlig skada. Den del av ansökan som gäller jakt även utanför de yttersta skären har fått avslag, på grund av att det inte finns underlag som visar att storskarven utgör en så pass allvarlig risk för skada på fisket i hela havet.

– Vi ifrågasätter inte att storskarven äter mycket fisk även ute på öppet hav, men det finns inget underlag som visar att den där ute skulle vara en allvarlig risk för fiske eller fiskpopulationer. Därför är vårt tillstånd begränsat till innanför den så kallade baslinjen, säger Anna Hjelm.

Beslutet gäller i tre år, och skyddsjakten får bedrivas under perioden 1 mars till och med 31 juli. Högst 1 500 storskarvar får fällas sammanlagt under denna treårsperiod. Villkor för jakten och karta över området finns i Länsstyrelsens beslut.

Skyddsjakt på storskarv